Hågelby

 
En reporter från Botkyrka Allehanda har ställt några viktiga frågor till Botkyrka kommunförvaltning om Hågelby Nöjespark.

Har kommunen råd med en Nöjespark när kommunens skulder är så stora och intäkterna förväntas minska?
Svar: -Jadå. Det vi inte kan låna upp sätter vi på kommunmedborgarnas skattesedlar många år framåt. Så brukar vi göra.

Vad tycker medborgarna om det?
-Vi har 2/3 med oss, eller nåt sånt, vet inte så noga. Det var ju ett par år sedan opinionsundersökningen gjordes.

Borde det inte folkomröstas om nöjesparken?
-Nä, det vill vi inte.

Varför bygger ni på jordbruksmark, som kommer att behövas i framtiden?
-Vi tänker inte alls på framtiden, det är inte vårt problem. Förresten tar vi så lite jordbruksmark och inte brukar väl du gå på den? Det gör i alla fall inte jag.
Vi planerar också att bygga några grönsaksglober, större än Globen, där skall vi odla mat, jordbruksmarken har då inget värde.

Den biologiska mångfalden då, har ni tänkt på den?
-Näe, vad är det för nåt.

Hur tänker ni när ni påstår att den Gröna kilen skall bevaras, när ni tänker bygga mitt i den?
-Det säger vi bara. Det är väl självklart att den gröna kilen förstörs. Det struntar vi förtroendevalda faktiskt i.

Vi har läst att det finns grava invändningar mot nöjesparken, t.ex. från Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, Länsmuséum med flera. Hur tänker ni här?
-Vi bryr oss inte. Det pratar bara strunt. Vi kan det hära.

Området omfattas av lagen om Riksintresse. Hur går det ihop med en nöjespark?
-Den lagen skall vi nog klara av att gå runt. Riksintresset är inte viktigt för oss i Botkyrka.

Hågelby-Skrefsta är det sista samhällsnära naturområdet i sin klass. Skall ni verkligen bygga bort det landskapet?
-Japp, 200 sommarjobb är viktigare för oss. Och vi vill så gärna sätta oss på kartan. Lite jord och träd, några benrester och ett gammalt herrgårdslandskap är inte värdefullt i dagens botkyrkasamhälle.
Upplevelseindustri, det är grejer det! Vi tillhör de röda näsornas parti.

Ridskolan i Skrefsta med en stor ungdomsverksamhet, vad har ni för planer där?
-Inga planer alls. Det var för jobbigt att hitta en ny plats och dyrt blir det också. Ridverksamheten får väl samsas med tälten och husvagnarna så länge det går.
Det löser sig nog för oss i alla fall. Vi bryr oss inte om ungdomsverksamheten.

Omtumlad stoppade reporten ned sitt intervjublock, undrande hur en vettig artikel kan skrivas från detta märkliga material.

 
Sommaren 2009 släpptes rapporten "Långt ifrån lagom" på Timbro. Rapporten går igenom ett antal kommuner som har satsat mycket på kultur och fritid samtidigt som man gjort nedskärningar i vård, skola och omsorg. Titeln kommer från Botkyrkas kommunslogan.
 
Botkyrka behöver under perioden 2010 – 2013 effektivisera och spara. Barn och ungdomsnämnden skall spara 25,7 miljoner kronor och utbildningsnämnden 11 miljoner. Samtidigt var det tydligt att både cirkus och skidtunnlar var prioriterade. 2009 skulle bl.a. kommunen satsa 850 000 kronor på cirkus i bostadsområden och gatuteater med 700 000 kronor. Vad gäller skidtunneln sade såväl det kommunala bolaget som kommundirektören och kommunstyrelsen att man räknar med att tunneln finansieras med "sponsorer". Det betydde att skattebetalarna står där med risken eftersom riskkapitalet i ett kommunalt bolag är skattepengar – dvs pengar, som om bolagets affärer inte går bra, skall tas ur samma kassa som även bekostar hemtjänsten och lärarlönerna. Varje prestigeobjekt som drivs i dylika bolag riskerar därför att tränga undan mer angelägna utgifter.
 
En ingiven Slöso-anmälan på Botkyrka kommun lyder i korthet:
 
Botkyrka har ett fantastiskt varumärke. Ett stort sammanhängande natur- och kulturområde, ett historiskt landskap med öppna vyer, stillhet och ro. Landskapet ligger nära sjöarna Tullingesjön och Aspen mitt i Bornsjökilen. Ett landskap med arkeologiska lämningar från bronsåldern. Tillika mycket samhällsnära och tillgängligt för fritidsfolk. Ett landskap av riksintresse.
Men det är snart slut på den idyllen.
Här skall exploateras! En gigantisk nöjespark är projekterad i Hågelby – Skrefsta och planerna är långt framskridna.
 
Botkyrka kommuns politiker har ett starkt behov av att sätta sig på kartan och få ett landmärke av klass (arenafeber). Som förevändning framhåller de att ett antal arbetsplatser skapas i kommunen.
 
Kommunen brottas med dålig ekonomi och stora låneskulder och svaga skatteintäkter. Kärnverksamheten prioriteras inte. Stora summor satsas på kommunens hjärtefråga cirkus och upplevelseindustri istället.
 
Det är mörkt i kommunernas kassa. Botkyrka kommun måste skriva ned den ekonomiska tillväxten, avsevärt minska låneökningen för nästa år, eftersom skatteintäkterna väntas minska pga den hotande oron inom världens ekonomier. Allt bidrar till lägre sysselsättning.

 
 
Naturen är fantastisk.
Naturen skapar inget avfall, den förgiftar ej, den läker sig själv, den ger liv.
 
Vår Moder jord har utvecklats under många miljoner år och skapat en biologisk mångfald, nästan obegripligt komplex i sitt samspel mellan alla olika arter.
 
Människor i skilda länder har tillfrågats vad de värderar mest när Sverige nämns som resmål. Det är Natur, Djur, Skog och sjö och vänliga Människor.
Visst är det intressant och tänkvärt.
Ja, så skall naturligtvis Sverige marknadsföras utomlands.
 
Hur kan Botkyrkas politiker offra och sälja ut ett av de finaste och samhällsnära naturområdet som kommunen äger, -en gång inköpt för skattebetalarnas pengar.
 
Hur kan man ha samvete att förvandla kultur- och naturmarken i Hågelby till en kulturlös och vulgär nöjespark. Är det kompetensbrist eller oförstånd?
 
Invånarna i Botkyrka kräver och behöver sin naturliga natur!

                                              Sjövägen i Skårdal

 
Gatukostnadsersättning är en möjlighet för kommunen att debitera fastighetsägare
för kostnader som uppstår för att bygga en ny lokalväg – gata eller för upprustning
av ett slitet vägnät.
 
Plan & Bygglagen från 1987 ( PBL 6 kap 31-32§ ) gav kommunen full rätt att avgöra hur stor del av den totala kostnaden som kan debiteras fastighetsägaren.
Observera att det ej är ett lagkrav att avgifterna skall belasta de redan boende.
 
80% av Sveriges kommuner anser att upprustning av kommunala vägnätet skall fullt ut bäras av alla kommunmedborgare genom kommunalskatten, på samma sätt som skola och all annan kommunal service.
 
Kommunen har svårt att förklara för en barnfamilj, med fullt fungerande kommunalt vägnät, att de snart får en räkning 30 dagar netto på 300.000 kr, allt för att kommunen vill anlägga en cykelbana och samtidigt välja att bredda vägen för framtida trafikökningar till nya tomtavstyckningar på kommunal mark.
Någon extra byggrätt ges inte till de gamla fastigheterna, tvärtom så tar kommunen mark i anspråk för vägbreddningen.
Detta sker i Sverige år 2011, Botkyrka kommun, Skårdal.
 
Men ett glädjande besked i ett pressmeddelande (juni 2011) från Huddinge visar att en enig samhällsbyggnadsnämnd till slut har insett att det inte går eller är rimligt att belasta fastighetsägarna med 100% av vägrenoveringskostnader.
Huddinge vill naturligtvis ha kvar boende som trivs i "sina" områden och kommer därför att reformera tidigare beslut om full kostnadstäckning när kommunala vägar byggs ut eller underhålls.
 
Heder åt Huddinge kommun som kan erkänna att de varit inne på fel linje och nu retroaktivt genomför förändringar.
 
Kommer Botkyrka kommun att ta intryck av detta? Finns där inte ett gammalt avtal om vägkostnader?
Tidigare har Botkyrkas tjänstemän motiverat sina beslut, i ärenden som gäller Skårdal, med att "så gör man i Huddinge".
 
Länk till pressmeddelandet Se även http://botkyrkaparken.se

Botkyrka politiker!
Låt inte girighet vara er vägvisare.

     
                                    Blunda tiga förneka
 
En högst läsbar, mycket tänkvärd och ytterst klok bok! En "öppna ögonen bok"!
 
Citat från kapitlen Tillväxten blir oekonomisk och BNP duger inte som välfärdsmått.
"BNP-statistiken gör ingen skillnad på aktiviteter som är positiva eller negativa. BNP mäter bara summan av alla ekonomiska transaktioner i ett land, oavsett kvalitet och inriktning. Ett land kan tömma sina fiskebestånd eller kalhugga sina skogar och ändå visa upp en positiv utveckling i form av BNP".
 
De oumbärliga tjänster som ekosystem utför gratis åt oss som kollagring i hav o mark, filtrering av färskvatten eller skapande av ny matjord finns inte heller redovisade.
 
Några sidor framåt i boken läser man: "Ekonomin växer inte i ett tomt hål. Det växer mitt i den ekologiska väven, genom att hela tiden förbruka ändliga och förnybara resurser. Därmed äter sig penningekonomin steg för steg in i naturen, destabiliserar rader av viktiga ekosystem och nu även klimatbalansen".
 
Som den miljömedvetna kommun Botkyrka vill vara finns självklart bara en väg att gå!
Backa bort från de befängda planerna att omvandla ett oumbärligt natur- och kulturområde i Hågelby till en omfattande nöjespark!
 
Botkyrka kommuns sponsring av Tällberg Foundation är lovvärt och inger hopp. Ty det är väl så att den sponsringen kom till för att kommunen delar Tällberg Foundations åsikter om hur det står till i världen?
 
I bokens slutord står bl.a: "Människan kan inte förhandla med naturen. Ändå agerar stora delar av det politiska systemet som om det vore möjligt. Värnandet av miljön och naturens resurser och en god ekonomi måste gå hand i hand".
 
Vi måste nu upprepa frågan, har Botkyrkas politiker läst boken tro?
Om inte skulle väl det vara en utmärkt idé innan beslut om så viktiga saker som Hågelby Familjepark går vidare!
 
Borde det inte vara ett självklart krav att de som beslutar om så viktiga saker har kunskaper om vad som menas med ekosystemtjänster, naturkapital, biologisk mångfald, farliga tröskeleffeker och mycket mycket mer.
 
 
                           Tiden för Tellus rinner ut