Hågelby

                 Hågelby stallbyggnad                                           Foto:  C-H Ramsay

Ibland dyker det upp spännande fastigheter på salumarknaden, fastigheter med stor potential att kunna utvecklas till fina verksamheter för driftiga och innovativa företagare.

Emellertid, en del objekt kommer av någon underlig anledning aldrig ut på den öppna marknaden för budgivning och konkurrens.

Inte ens om det är en kommun som äger och vill sälja. Trots kommunallagen om enskilt gynnande!

        Hågelby stall med innergård                   Foto:  C-H Ramsay

Vad sägs om att få möjlighet att förvärva ett antal stora byggnader, rejält byggda i sten och betong såsom en f.d. ladugård med magasin och vagnslider (numera stall med hästverksamhet), en stor stenvilla (numera ett vandrarhem), ett litet fint hus med caféverksamhet och utställningslokaler och många fler mindre byggnader med varierande underhållsbehov.

Fastigheten ligger vackert med sjöläge och är kulturskyddad.

 
           Dessa 2 hus ingår också i förmånsköpet                        Foto: C-H Ramsay

14 st byggnader säljes för totalt 5.400.000 kronor.

Tillhörande mark, totalt 165.000 kvm (med detaljplan och bygglov), hyrs ut med ett tomträttsavtal för 537.600 kr/år med en avgäldsperiod av 25 år i taget. Och inte nog med det. De tre första åren ger kommunen 75% rabatt på tomträttsavgiften.

Många med företagsideér (kanske kopplade till hästverksamhet med veterinärklinik eller annat) skulle bli intresserade av detta förmånliga objekt.

Glöm det! Det här utvecklingsbara objektet har aldrig varit ute på öppna marknaden. Inga spekulanter har fått chansen att lägga ett bud. Gården, Hågelby Gård i Botkyrka, en gång skapad av LM Ericsson, har Botkyrka kommuns politiker frikostigt låtit fam.Lindgren AB (FLAB) lägga vantarna på.

T.o.m. finns en option inskriven i avtalet som ger FLAB ensamrätt att köpa loss marken för 12.350.000:- i enlighet med "sidoavtalet".

Dessutom kan tomträttsavtalet överlåtas på 3:e person (vilket i det här fallet torde vara riskkapitalbolaget  AdolfsenGroup AS).

Vem skulle inte vilja köpa en fastighet på så generösa villkor?

Detta avtal är signerat av Katarina Berggren kommunstyrelsens ordförande samt  kommundirektör Åsa Ratcovich i Botkyrka.

Båda ansvarar för skattebetalarnas pengar och egendomar.

Lillgården, som beboddes av Anna Giertz, ingår också i avtalet

Du står i begrepp att hyra och ta över driften av en herrgårdsbyggnad med olika verksamheter såsom en folkpark och en fungerande restaurangverksamhet.

Du vill inte betala hyra för gården förrän verksamheten går med vinst.

Du vill ha löfte om att ta över och äga aktierna i det befintliga bolaget.

Du kräver ett löfte om full insyn i och delägarskap i den inarbetade restaurangverksamheten.

Du slipper också att renovera fasaderna på alla befintliga byggnader (som är mycket nedgångna). Uthyraren tar på sig dessa renoveringar (gäller ca 6 byggnader samt murar o.dyl.). Du väntar och tar över nyrenoverade byggnader och verksamheter när de genererar vinst.

Under vänte- och renoveringstiden "driftar" hyresvärden Hyresobjektet, som du har äganderättsoption på.

Är det möjligt?

Jadå, läs exploateringsavtalet mellan Botkyrka kommun och familjen Lindgren AB (FLAB) rörande nöjesparken i Hågelby.

Kort utdrag från Tilläggsavtal till Ramavtalet "Intentionsavtalet"

3.1 Bolaget (FLAB) ska överta driften av Hyresobjektet så snart detta bedöms ha förutsättningar att kunna generera ett positivt ekonomiskt resultat………

3.2  Övertagandet av Hyresobjektet, Hågelby Gård, ska ske antingen genom ett hyresavtal eller genom att Bolaget förvärvar aktierna i Hågelbyparken AB, dvs ett köp och övertagande med äganderätt.

3.3  Kommunen skall verka för att Bolaget bereds möjlighet att inträda som part i avtalet avseende den restaurangrörelse som för närvarande bedrivs på Hågelby Gård. . . . .

3.7 Kommunen ska svara för och bekosta yttre underhåll av samtliga byggnader som ingår i Hyresobjektet…….

Vill ni läsa mer i exploateringsavtalet finns det på Botkyrka kommuns hemsida. Ska finnas men inte alltid. Man kan nästan tro att en automatisk censur finns inbyggd i hemsidan. Ju färre som får tillgång till det anmärkningsvärda exploateringsavtalet desto bättre, kanske.

Avtalet kan nås via www.botkyrkaparken.se klicka på den röda knappen till höger på sidan "Beslut 2012 fullmäktige". Det är en stor PDF-fil på ca 25 MB och över 100 sidor. Det tar lite tid att ladda ner.

Avtalet är undertecknat av Katarina Berggren och Åsa Ratcovich från Botkyrka kommun och JohnJohn Lindgren FLAB, den 21 maj 2012.

                    Peak Hågelby - nu går det utför            Foto:  B-G Ramsay

Vi fortsätter nu att syna exploateringsavtalet mellan Botkyrka kommun och Fam. Lindgren AB

Utdrag ur avtalet, Bilaga 4 till Tilläggsavtal till Ramavtal:

Avtal om nyttjanderätt §2.

Kommunen upplåter 150.000 m² fin jordbruksmark på ännu ej detaljplanerat område i Hågelby till FLAB.
Familjen Lindgren anser sig behöva mer mark än den mark som omfattas av detaljplan Del 1. Marken skall användas för evenemang, t.ex. konserter, cirkusföreställningar och dylikt.
Enda villkor är att fasta anordningar måste i förväg godkännas av kommunen.
Det kommer att bli en stor vinst och nytta för bolaget FLAB.
För den förmånen betalar FLAB futtiga 25.200 kr/år!!

Paragraf 12.2 i samma avtal säger att FLAB får överlåta nyttjanderätten till annan, men inte utan kommunens samtycke.

Det samtycket torde vara ytterst lätt att erhålla eftersom kommunen går med på vad som helst för att få nöjesparken byggd. Löftet finns redan och riskkapitalbolaget (Adolfsen Group AS) och FLAB gnuggar händerna. Snart är Hågelby – Skrefsta deras.

Märk väl, kommunpolitikerna har inte egna pengar eller egen mark. Det är medborgarnas mark och skattebetalarnas pengar, som kommunen spenderar på detta tvivelaktiga, osäkra och resursslösande skrytprojekt. Varje slöseri med skattepengar är stöld från medborgarna i Botkyrka.

 
I Botkyrka härjar politikerna fritt utan moralisk kompass och etik.

                                  Det gamla eklandskapet,  -Kyrkvägen

Uppsatsen från Kulturgeografiska institutionen, Samhällsplaneringsprogrammet  /Stockholms universitet.

Sammandrag av Emma Engströms utmärkta och genomgripande kandidatuppsats har här i 4 bloggar presenterats för våra läsare.

Vid en så omfattande undersökning om planprocessen har författaren, Emma E, varit helt opartisk, vilket är ett vetenskapligt krav. Röster för och emot en etablering av en nöjespark har således givits samma neutrala värdering.

Det är nu viktigt att veta att denna vederhäftiga uppsats nu ligger som ett referensdokument i Stockholm Universitets bibliotek. Den kommer att utgöra en mall för framtida forskning och uppsatser om hur kultursynen hanteras i planprocessen av kommuner landet runt.

Emma E´s uppsats ger dock en klar och tydlig bild av hur Botkyrka kommun åsidosätter alla de argument som pekar på att stora kulturvärden äventyras för all framtid för att tillfredsställa kommersialism med mycket låga kulturambitioner.

Kommunen ägnar sig åt en planerad och systematisk förstörelse och en kulturell rensning av Hågelby, som utgör en grupp etniska svenskars minnen och materiella kulturarv.

Vidare har planprogrammet och exploateringsavtalet nu antagits i kommunfullmäktige den 14 juni 2012. Kandidatuppsatsen skrevs före detta datum och framlades och granskades vid Stockholms universitet den 30 maj 2012.

På grund av att så många fel, oegentligheter, gynnande av enskild företagare, osidosättande av såväl enskilda personers som myndigheters yttranden och ren realisation av tillgångarna i Hågelby med byggnader, har ett massivt överklagande av kommunfullmäktiges beslut verkställts.

Det är nu upp till Länsstyrelsen att tillse att kultur- och herrgårdslandskapet bevaras till framtiden.

Allt annat är en graverande skandal!

/Foto och kommentarer av C-H Ramsay och Gunilla Nuse.

                           Den gamla Skrefsta bytomt 　　-kulturminne

Ett sammandrag av Emma Engströms kandidatuppsats om Hågelby

Diskussion

Privatpersoner har sammantaget en bred syn på vad kulturmiljö innebär.

Herrgårdslandskap, som nämns i beskrivningen för riksintresset för kulturmiljövården, är den mest återkommande beskrivningen av kulturmiljö. Det är tydligt att riksintresset haft betydelse då aktörerna återkommande hänvisar till det i yttrandena. Den övervägande majoriteten av alla yttranden i planprocessen för Hågelby är negativt inställda till den planerade familjeparken.

Många av dessa menar att exploateringen innebär en stor negativ påverkan på kulturmiljön.

Några personer menar kort och gott att exploateringen medför oacceptabelt stora konsekvenser för kulturmiljön. En person yttrar "Emellan Tumba, Alby, Fittja och Norsborg är det som en oas, det är verkligen kultur man måste bevara." (Privatperson 1, 2012-04-11). En annan person tycker att när det finns så många tomma ytor i Botkyrka är det "… märkligt att man ska förstöra en kulturmiljö…" (Privatperson 4, 2012-04-12). Ett tiotal privatpersoner ser bevarandet utifrån perspektivet att om det en gång exploateras kan det aldrig återställas. Det är viktigt att Hågelby kommer att kunna upplevas av framtida generationer. En person sammanfattar synen som "… kulturvärdena gör sig bäst i en oexploaterad omgivning. Det är ett arv till våra barn som vi aldrig får tillbaka." (Yttrande 12). Andra lyfter fram Hågelbys historiska rötter och dess unika värden. En person beskriver det som att marken i Hågelby har ett "… ursprungligt kulturellt värde." (Yttrande 13). Naturskyddsföreningen (2011) menar att naturens tillgångar bör tillvaratas, för om de en gång försvinner kommer de aldrig tillbaka.

Ett tjugotal privatpersoner söker stöd för kulturmiljöns bevarande, genom att Hågelby omfattas av riksintresse samt att det är utsett till ett kommunalt bevarandeområde.

I plandokument åsyftar kommunen att bevara området medan de i handling visar att de är för en utveckling och förändring av kulturmiljön.

Familjen Lindgren ser de kulturhistoriska byggnaderna som en resurs och vill bygga familjeparken kring dem. De menar att området ger "… mycket goda förutsättningar att bygga upp en omtyckt och efterfrågad upplevelseverksamhet med fina utvecklingsmöjligheter." (Familjen Lindgren 2007:5).

Ett tydligt exempel på en aktör som agerar i flera roller är Botkyrka kommun. I planhandlingar menar kommunen att kulturmiljön i Hågelby ska bevaras och i handling visar de istället en positiv inställning till brukande.

Botkyrkas devis är "långt ifrån lagom".

Kommunens idéer om kulturmiljö har tolkningsföreträde. De kulturmiljövärden som beaktas är de som kommunen värderar högt. De övriga diskuteras inte av kommunen och lämnas därav åt sitt öde. I fallet Hågelby har riksintresset för kulturmiljövården inte något genomslag.

Se vidare våra kommentarer i nästkommande blogg!

                     Jordbrukskultur vid Kyrkkulla -ett riksintresse

Ett sammandrag av Emma Engströms kandidatuppsats om Hågelby

Planområdet är beläget inom ett mycket fornlämningsrikt område. Hågelby - Skrävsta har kontinuerligt varit bebott ända sedan bronsåldern, det vill säga i mer än 3000 år. Detta har lämnat spår i markerna framför allt genom en stor mängd gravar från olika tidsepoker. Inom plangränsen ligger sex registrerade fornlämningar. Två av dessa är kända sedan tidigare. Det ena är gravfältet från yngre järnåldern på åkerholmen Kyrkkulla. Det andra är Skrävsta gårds gamla bytomt. (Botkyrka kommun 2011c:11f). Även privatpersoner, som yttrat sig om fornlämningar, benämner dem som "historiska" (Yttrande 1) och "forntida" (Yttrande 2). En privatperson menar att området kring Hågelby är "… mycket rikt på fornlämningar och måste bevaras…" (Yttrande 3). Vidare förs diskussioner om fornlämningarnas skyddszoner. Flertalet privatpersoner menar att kommunen inte tar tillräcklig hänsyn. En person skriver att "… skyddszonerna runt fornlämningarna kommer att minska." (Yttrande 4). Länsstyrelsen påtalar risken med att fornlämningar utsätts för slitage om detaljplanen för Hågelby verkställs.

Enligt Länsstyrelsen tar planen ej tillräcklig hänsyn till fornlämningarna utifrån vad kulturminneslagen förordnar.

Länsstyrelsen menar att "Det område som utgör naturmark runt Kyrkkulla behöver utökas. "(Länsstyrelsen 2011:2). Andra remissinstanser som uppmärksammar risken för slitage på fornlämningar är Naturskyddsföreningen och Stockholms läns museum.

De aktörer som yttrat sig om fornlämningar har en gemensam syn om fornlämningarnas historiska värden. Fornlämningar präglas av en lång bevarandetradition vilket kan befästa fornlämningarnas giltighet. Det råder däremot delade åsikter i vilken grad fornlämningarna kommer att skadas av det ökade antalet besökare i området som familjeparken väntas medföra.

Privatpersoner beskriver herrgårdslandskapet som en plats med gamla anor och som karakteriseras av öppenhet. Baserat på antal yttranden verkar herrgårdslandskapet ha en särskild betydelse för privatpersoner. En person anser att det "… skall vara öppet och tillgängligt med omedelbar spårbarhet till den ursprungliga herrgårdsmiljön." (Yttrande 7). En annan person beskriver det speciella med Hågelby som "… det storskaliga öppna landskapet…" (Privatperson 1, 2012-04-11) och en tredje person beskriver kulturmiljön i Hågelby som "Hur man än tittar, hur blicken än går, så lyser landskapet." (Privatperson 2, 2012-04-11).

Kulturmiljö som en känsla

Några privatpersoner beskriver kulturmiljö som något mer än den fysiska miljön. De menar att Hågelby innebär en upplevelse och en speciell känsla. En person yttrar "Här finns tystnad och ro, fågelsång, skimrande ljus och dagrar över insjö och öppna landskap, åkerholmar och skog." (Yttrande 9). Kulturmiljön i samklang med naturen bildar en plats som personen vill komma tillbaka till. En annan privatperson menar att det är en "… härlig upplevelse idag att besöka Hågelby gård och den vackra naturen runtom." (Yttrande 5). Känslan som platsen har lyfts fram av två personer. De anser "… det är viktigt att man bevarar känsla och miljö…"(Yttrande 10) och att "Det finns ett lugn där och en känsla av kontakt med en historia ända från vikingatiden." (Yttrande 11).

Kulturmiljö som en känsla skildras endast av privatpersoner. Denna beskrivning kan knytas till kulturarvsbegreppet och dess immateriella värden.

I framtiden är det möjligt att denna typ av beskrivningar i högre grad värderas som kulturmiljövärde, då konventionen om skydd för det immateriella kulturarvet implementeras av kommuner och kulturmiljövården.

Se vidare nästkommande blogg!