Botkyrkas Gröna Värden - naturvårdsprogram för Botkyrka. 2010-11-23

 
Tillgänglighet till naturen. Obs "Äldsta eken" till vänster

 
Ett nytt program för Botkyrkanaturens väl och ve har kommit ut. (KS/2010:403)
 
Syftet med programmet är att "skapa förutsättningar för en rik biologisk mångfald, stimulerande friluftsliv, god hälsa i kommunen och ett boende med god tillgänglighet till naturen".
Mycket lovvärt.
 
Handlingarna på 38 sidor är ambitiösa och är en inspirerande läsning. Det finns hopp för många utsatta platser i kommunen om detta följs.
 
Bl.a. läser jag:
Motverka fragmentering av värdefulla livsmiljöer.
"En sammanhängande livsmiljö (biotop) är ofta nödvändig för en arts överlevnad. Genom exploatering av områden i form av vägar och bebyggelse riskerar vi att stycka upp landskapet i mindre fragment åtskilda från varandra. Genom att uppmärksamma problemen finns möjligheter att undvika en onödig fragmentering av landskapet".
 
Min tolkning är att utifrån denna formulering måste det bli helt omöjligt att exploatera Hågelby. Tält, gator, stadsgata med högre hus, vattenland, sagoland etc. fragmenterar faktiskt hela Hågelby – Skrefstas marker för all framtid.
 
Det är bara att studera samrådshandlingarna så förstår man att det är helt omöjligt att bevara det gamla läsbara herrgårdslandskapet med alla värdefulla miljöer för djur och människor. Den hänsyn, som utlovas i samrådsshandlingarna är således bara tomma ord.
På sid 11 i Naturvårdsprogrammet nämns "Kunskap och förståelse är förutsättning för god hushållning med de gröna värdena. Att förmedla kunskap är därför ytterst viktigt". Slut citat.
 
Kunskap och förståelse gäller väl även för Botkyrka kommuns politiker och tjänstemän, som nu är på väg att föröda Botkyrkas samhällsnära pärla.


En arena i Hågelby ? ◊ 2010-11-20

 
      Stockholmgloben går med förlust                Efter en konkurs blir bara bråte kvar

 
Med hänvisning till en artikel i DN den 31/10 2010 i Kultursöndag anges följande:
 
Märkligt att sedan år 2000 har 32 st nya stora arenor byggts i Sverige. Utmärkande för dessa att det har varit särdeles svårt att locka dit stora publikdragande stjärnor. Med följd att åskådarplatser står tomma. Möjligen har någon arena kunnat locka t.ex. IDOL för en enda etapptävling.
 
Optimismen är således alltför stor. Arenafebern har pågått i 10 år med såväl helt nya som ombyggda projekt. Dessvärre är fler på gång. Kommunerna konkurrerar med var sitt skrytbygge, s.k. "kulturens tempel" enligt kommungubbarna.
Vanliga skattebetalare står för byggnotan (Svarte Petter).
 
Sammanlagt 32 arenor från 5.000 besökare (Karlskrona) till 25.000 st (Sundsvall) har givit en genomgående bister nyckelreplik: "Vi har ett enormt krav att hitta ett innehåll med värde till vår arena".
 
Stockholm har om två år 2 nya arenor färdiga att tas i bruk, Stockholmsarenan i Globenområdet för 40.000 besökare och Nationalarenan i Solna för ofattbara 65.000 st betalande. För att dessa två skall gå runt ekonomiskt behövs 20 – 60 evenemang per år utöver fotboll.
Globen går idag med förlust! Stockholm behöver inte de två stora arenor som f.n. byggs. Arenor är de verksamheter där det satsas så mycket pengar men med så lite kunskap. Inom näringslivet skulle man inte ens drömma om att bygga fabriken innan man vet vad man skall tillverka.
 
Åberopande nya scenen vid Hågelby måste man ställa frågan: Vad är arenaunderhållning?
-Pippi Långstrump, -Bröderna Grim, -Monstertruckar, -Dinosaurier eller kanske –Botkyrka politiker berättar skolhistorier ??
 
Arenor byggs inte för att kulturen och evenemangen behöver dem. De byggs för att politikerna drömmer om toppmöten, europamästerskap och framför allt ära och odödlighet. Varför i fridens namn har nu JJ Lindgren tänkt sig en arena för 50.000 besökare och för 1.000.000 årsbesökare vid hela anläggningen. Här vädras ekonomisk kollaps, konkurs och skattebetalaransvar.
 
Hur ser egentligen entusiasmen ut för ett halvtaskigt evenemang en gråkall, regnig oktober/november kväll när dessutom biljettpriset för Albyborna passerat acceptabel nivå. Förtjusningen för de närboende (Skårdal, Vretarna och Solhöjden) är med visshet mycket lågt.
 
Kommunpolitiker och myndigheter kan lägga en gnutta möda på att framsynt spara skattemedel, spara kultur- och jordbruksmark, spara järnålderarkeologin och ännu bättre avvisa Grönalunds-jippo-familjen Lindgren´s tokplaner.
 
Märkligt att arenascenen i Hågelby icke omnämns, dvs mörkas, i samrådshandlingarna oktober 2010!


Hur hanterar Botkyrka kommun Elvestaåns strandskydd?


                   Elvestaån med strandskydd och biotopskydd
 
Generellt strandskydd med l00 m på var sida om ån gäller, vilket också syns på kartan i samrådshandlingarna, sid 15.
 
Länsstyrelsen har uttryckt ett krav att särskilda skäl måste anges för att en bedömning skall kunna göras om upphävning av strandskyddet är möjlig. De särskilda skälen måste ha stöd i lagstiftningen.
 
Inom strandskyddat område vid Elvestaån på kartan sid 15 i samrådshandlingarna (eller se bloggen om "Vägbarriär rakt över Bornsjökilen") kan man se ett ljusgrönt fält markerat med svart linje. Teckenförklaring: "Rekreationspark, högre anläggningar, område, som kan inhägnas".
Här är sagoparkens tänkta plats.
Hela fältet där rapsen blommade och doftade i våras blir fullbebyggt och instängslat.
 
Här måste kartan ifrågasättas! Hur kan denna markerade åkermark inkluderande Elvestaån och även åkermarken mellan Hågelby gård och Skrefsta stallar beskrivas som "högre anläggning"? Har det varit onödigt bråttom eller slarvigt vid kartframställningen? Vilseledande är det i alla fall.
 
Några särskilda skäl till strandskyddets upphävande i samrådshandlingarna, som Länsstyrelsen kräver, har inte kommunen angivit i den digra skriften med ord och bilder.
 
Som en liten parentes kan nämnas att i alla dessa år som Hågelbyparken verkat, har beteshagarna intill Elvestaån (inom strandskyddet) använts till bilparkering för evenemangsbesökare. Ofta, ofta har ängsmarken varit fullparkerad med bilar.
Länsstyrelsen tar upp i sitt yttrande 16/6 2010 att om just den marken ev. skulle användas till parkering, behövs oljeavskiljning och renings- och uppehållsmagasin innan dagvattnet släpps ut i Elvestaån, som dessutom är biotopskyddad*.
 
Visst är det väl märkligt så besynnerligt att en så miljövänlig kommun, som Botkyrka kommun säger sig vara, har använt så känslig mark under så många år ( 20-30 år ) till bilparkering?
 
Hur går strandskyddet vid Elvestaån ihop med den planerade sagoparken ? Varför beskrivs inte det i samrådshandlingarna med ord? Varför tycks vissa delar i samrådshandlingarna vara osynliggjorda i texten?
 
*) Biotopskydd råder när ett dike eller vattendrag är fuktigt, blött eller med rinnande vatten året runt. Sådan biotop gynnar bl.a. groddjur som med sin tunna hud är extremt känsliga för föroreningar.


Vägbarriär rakt över Bornsjökilen ◊ 2010-11-13


En av många orsaker att bygga en gigantisk nöjespark i Hågelby är närheten till E4.

Besökare från norr och söder kommer fort och lätt till parken. Det kommer följaktligen att bli ett stort bilflöde (1.000.000 besökare/år) in i det som nu Botkyrka kommun väljer att kalla Botkyrkaparken, -"ett nytt Djurgården" (f.d. familjeparken). Hågelbyleden är som alla vet redan hårt trafikbelastad (30.000 bilar/dag nu och c:a 45.000 bilar/dag år 2030).


Märkligt så förunderligt! I de nya samrådshandlingarna med komplexa digra beskrivningar av vägar, trafikflöden, konstskogar, industrier, upplevelser och färgglada kartor med pilar hit och dit finns ingen text, som beskriver någon ny väg in till nöjesparken.


Jo, på sid 15 i handlingarna, på kartan under "markanvändning", ser jag något: Ett tunt rött streck märkt ny "lokalgata". Det strecket går rakt över den smala delen av Bornsjökilen och mynnar ut vid Kyrkvägen nära Tävlingsvallen, som också utgör en del av Bornsjökilen.


Märkligt att kommunen väljer att utesluta beskrivning av den "lilla lokalgatan", som är tänkt att svälja trafikmängden från E4.


Trafikflödet skall således gå rakt in i Bornsjökilen och var skall bilarna parkeras?   I Bornsjökilen? Hur hanteras Riksintresset för kultur, herrgårdslandskap, gröna kilen, arkeologi och fornlämningar?


Nej Botkyrka kommun. Detta duger inte! Ni mörkar, dvs avstår att beskriva och avslöja att en väg planeras att byggas igenom det känsligaste området i kommunen.


Strandskyddet i Hågelby – Skrefsta - Skårdal ◊ 2010-11-09


                 "Ianspråktagen" mark inom strandskyddat område
 
Länsstyrelsen säger om strandskyddet i Hågelby att:
"Det bör understrykas att strandskyddets syfte inte enbart avser att bevara allmänhetens friluftsliv utan även avser att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur och växtliv".
 
Vidare säger Länsstyrelsen "att det inte framkommit några särskilda skäl för ett upphävande för den planerade bebyggelsen Söderkåkar och Lekande Lärande. Ingen av de planerade byggnaderna synes vara avsedd för en sådan användning att de måste ligga i närheten av vattnet för att fungera.
Med tanke på de höga naturvärdena, som finns på platsen i form av ekar m.m. saknas förutsättningar för att upphäva strandskyddet i denna del. Planen bör därför utformas så att bebyggelsen förläggs minst 100 meter från Aspen."
 
Vad svarar då Kommunen på detta i sina nya samrådshandlingar?
 
Jo, kommunen kommer att ansöka om att strandskyddet upphävs i vissa begränsade delar.
Som särskilda skäl kommer kommunen att hänvisa till att området helt eller delvis tagits i anspråk och behövs för att utvidga den pågående verksamheten och utvidgningen svårligen kan genomföras utanför strandskyddsområdet bl.a. med hänsyn till riksintresset*.
 
Högst märkligt att kommunen nu hänvisar till riksintresset för att få igenom sina byggplaner. Så blev just riksintresset plötsligt viktigt och något att ta hänsyn till.
 
Att få strandskyddet upphävt är mycket viktigt för exploatören för att kunna bygga alla planerade "attraktioner".
 
Vad menar då kommunen med att området helt eller delvis tagits i anspråk?
 
Jo , kommunen menar att där står ju redan äppelträd, odlingar och andra trädgårdsväxter och det skulle utgöra argument för att upphäva strandskyddet.
Sådant som självklart så småningom brukar befolka gamla kulturmarker.
Där finns också en gammal stengrund. Det kan man också förvänta sig på gammal kulturmark.
Instängslade hästhagar tar också marken i anspråk. Inte så konstigt med tanke på att Hågelby varit hem för hästar sedan 60-talet.
 
Detta kan väl inte rimligen vara skäl nog att påstå att marken redan är ianspråktagen och därför utgör argument för att häva strandskyddet.
 
Vad som dessutom kan synas litet märkligt är att det står en järnåldersby där, som kommunen också tar upp som skäl att upphäva strandskyddet. Vem har beviljat bygglov för järnåldersbyn inom strandskyddat område? Ett svartbygge? Men att påstå att den tar den aktuella marken i anspråk är ändå att ta i. Byn lär vara lätt att avlägsna, om man nu vill det.
 
En sista fråga: Hur kan kommunen lova att bevara viktiga kulturhistoriska vyer när hela åkermarken skall bebyggas, till och med 4-våningshus planeras i den s.k. stadsgatan.
Det måste väl ändå vara att fara med osanning?
 
Länsstyrelsens uppfattning att bevara strandskyddet till 100 meter kring sjön och även på ömse sidor om Elvestaån kan väl inte planerarna tillåtas att bortse från.
 
* Ett riksintresse ger signal om att dessa områden kan Länsstyrelsen – Staten gå in och upphäva kommunala beslut om man ej finner kulturvärdena tillräckligt beaktade.


Jordbruksmarken i Hågelby ◊2010-11-04

  
       Planeten Tellus, vår jord
 
Vår planet är utsatt för skövling och en alldeles extraordinär miljöpåverkan från mänskliga aktiviteter.
 
På grund av matbrist har ett antal skurkstater bedrivit rovfiske i alla jordens olika hav, sjöar och vattendrag. Till och med har plundringen gått så långt att även högtstående, varmblodiga och människan närstående delfiner ingår i omfattande, blodig och grym slakt.
 
Haven är i det närmaste utfiskade med allt mer sofistikerade metoder, ingen hänsyn tas till utrotningshotade arter, fiskekvoter eller internationella regler.
 
Jordens odlingsbara mark är fortlöpande utsatt för reduktioner beroende av saltanrikning, ökenspridning, översvämningar, erosioner, palmoljeodlingar och giftanrikning m.m.
 
Detta i en värld där jordens befolkning ständigt ökar, allt fler munnar måste mättas.
Den sammanlagda befolkningen f.n. 2010 är 6.871.000.000 människor. Befolkningstillväxten är f.n. 1,2 % per år. Det innebär att befolkningsantalet ökar med mer än 82 miljoner individer per år. Alla dessa skall matas, några lever på svältgränsen, andra svälter ihjäl.
 
Det är uppenbart ett globalt ansvar, likväl ett nationellt ansvar, likafullt ett regionalt och kommunalt ansvar att tillse att ingen jordbruksmark skövlas eller ligger obrukad.
 
Länsstyrelsen säger i yttrandet kring exploateringsförslaget om Hågelby:
 
"Jordbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. (Miljöbalken 3 kap, 4 par.)
 
Kommunen bör därför i det fortsatta planeringsarbetet redovisa sina överväganden beträffande jordbruksmarken".
 
I nu föreliggande samrådshandling (oktober 2010) för områdena Hågelby, Erikssberg och Lindhov anges i pkt 6.11 Areella näringar, jordbruk:
 
En stor andel av jordbruksarealen är av riksintresse för kulturmiljövården. För att vidmakthålla den historiska förankringen är det angeläget att dagens åkrar brukas, djurgårdar behålls och det gamla odlingslandskapet med dess natur- och kulturvärden vårdas. Ökad djurhållning medför större möjligheter att upprätthålla bete på biologiskt och landskapsestetiskt värdefulla ängs- och hagmarker.
 
Så insiktsfullt är planerna beskrivna under denna punkt, samtidigt som samrådshandlingarna i övrigt omfattar en radering av odlingsmark, neutralisering av Bornsjökilen, överbyggning av arkeologiska lämningar, utarmning av herrgårdslandskapet och vulgarisering av den gamla rekreationsmiljön vid Hågelby.
 
Att bevara jordbruksmarken är argument nog för att planerna för Hågelby familje-nöjespark skall förpassas till destruktion.
 
I planområdet har även inskjutits området Skårdal. Kommunen har avsikten att här stycka 10 villatomter på idag strandskyddad brukad jordbruksmark. Strandskyddet, jordbruksmark och spridningsvägarna blir även i detta fall helt negligerade.
 
Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande, har vid ett sammanträde uttryckt följande: "Du brukar inte gå på åkermarken eller hur, inte jag heller. Hela marken kommer inte att asfalteras men skall bebyggas helt".
Detta måste tolkas som om att hon inte förstår och saknar kunskap i att jordbruksmarken måste bevaras för all framtid.
 


Bornsjökilen omdöpt till Botkyrkaparken


Utsikt över sjön Aspen från Lindhov, oktober 2010. Ingår i Bornsjökilen.
 
Botkyrka kommun blir den första kommunen, som utan betänkligheter bygger bort sin gröna kil, Bornsjökilen. De döper bekymmerslöst om den till Botkyrkaparken. Detta för att lättare få igenom sina nöjesparksplaner och med lättvindig ordvändning lura folk. Här skall man försöka bygga en park "lika fin som Djurgården", med nyköpta plantskoleträd, en s.k. "konstskog".
 
På sid 14 i kommunens samrådshandlingar* står att läsa att:
"Jordbruksmarken får stå tillbaka för Botkyrkabornas behov av tillgång till upplevelser, natur, uteaktiviteter och för behoven av att stärka och bevara ekologiska värden".
 
Botkyrkas politiker leker nu GUD och gör om helt fantastiska naturområden i den Gröna Kilen med naturlig växtlighet, tystnad och ro och lätt tillgängliga promenader i riktig skog och mark i herrgårds och jordbruksmiljö. Dessa marker utgör dessutom ett Riksintresse, som skall väga tyngre än en nöjespark och några arbetstillfällen.
Här skall tillskapas – med vadå?
 
Botkyrkas kommunpolitiker är som en skock får, de följer fel herde och då går det käpprätt åt helvete.
 
För att kompensera för den borttrollade Gröna Kilen bjuder kommunen på två ekodukter för det vilda att trippa över på. Lovvärt, men vilka djur och växter skall använda dessa ekodukter när Gröna Kilen försvunnit?
 
Länsstyrelsen skriver om Bornsjökilen:
"Att den smala flaskhalsen vid Hågelby har störst betydelse som spridningskorridor för barrskogsorganismer. Långsiktig utarmning av barrskogens biologiska mångfald kan alltså förvärras om den planerade parken skär av kontakten med landsbygdens djur".
 
Vidare:
"Planområdet och de omgivande delarna av Bornsjökilen utgör för de ekberoende organismer i första hand ett kärnområde snarare än en spridningskorridor.
De goda ambitionerna att plantera ny ek som efterträdare till gammelekarna i området tar minst 200 år innan de får avsedd effekt".
 
Avslutningsvis menar Länsstyrelsen att planerna, trots goda ambitioner, sammantaget är starkt negativt för sambanden för ek-levande organismer i ett för dem viktigt landskapsavsnitt.
 
Att bevara Bornsjökilen är argument nog för att planerna för Hågelby familje-nöjespark skall förpassas till destruktion.
 
 
Referenser: Länsstyrelsen yttrande daterat 2010-06-16, nr 4021-2010-5530
*Kommunens samrådshandlingar utgivna oktober 2010
 
(Nästa blogg kommer att behandla jordbruksmarken i Hågelby.)


RSS 2.0