Artinventering i Hågelby-Skrefsta saknas * 2012-04-24
1920-talets Hågelby gård
I våra senaste bloggar har vi tittat på ekotjänster och ställt dem i relation till Hågelby.
Området är rikt på ekotjänster synliga och mindre synliga, men de finns och ses som självklara. T.ex. frisk luft, träd, betesmark, grundvatten, åkerjord, märkliga insekter och fåglar för att nämna några.
Vid WSP´s miljökonsekvensbeskrivning (MKB) från 2009, i samband med detaljplanen för Hågelby – Skrefsta, har utredningen baserats på 5 grundläggande värden vad gäller ekologisk utveckling.
Nämligen:
* främja människors hälsa * värna den biologiska mångfalden * ta till vara de kulturhistoriska värdena * bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga * trygga en god hushållning med naturresurserna.
Som bedömningsgrund för att beskriva de förändringar som detaljplaneprogrammets olika alternativ medför, har WSP´s utredare valt att ta hjälp av t.ex. RUFS 2010 (regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, remisshandling 2009), de nationella miljökvalitetsmålen samt Botkyrka kommuns mål.
WSP´s översiktliga MKB innehåller en allmänt hållen naturvärdesinventering utförd av Calluna. En artinventering ingick således ej i arbetet. (Enl. samtal med en tjänsteman på Calluna, A Sandström)
Finns det utrotningshotade arter i ett område måste först en ansökan om dispens till Länsstyrelsen göras innan exploateringen påbörjas.
Med andra ord. Ingen vet vad som döljer sig av olika livsformer och arter i Hågelby – Skrefstas marker. Ingen vet vilka värdefulla ekotjänster, som kommer att gå till spillo för all framtid när den 60 ha stora nöjesparken står färdig.
I Botkyrkas politiska värld finns ett enda parti, som för fram idèn om ett fritt och oexploaterat Hågelby – Skrefsta för ekoturism på naturens egna villkor – Botkyrkapartiet.
Tullingepartiet har också föredömligt arbetat mot en nöjespark.
Alla de övriga t.o.m. Miljöpartiet är fullt beredda och rörande eniga om att förinta en av de mest unika värdekärnor i hela Botkyrka kommun!
Det är obegripligt och påtagligt okunnigt att hantera ekotjänsterna i Hågelby – Skrefsta på detta sätt. Vem tjänar på det? Vissa värden låter sig helt enkelt inte mätas.
"Landgrabbing" anstår inte en miljökommun!
Konferens Stockholm +40
K. Berggren hälsar välkommen
Regeringskansliet har på sin hemsida meddelat att Miljödepartementet är värd för en internationell konferens om Hållbar Livsstil och Innovativa lösningar.
Konferensen "Stockholm +40" pågår den 23 till 25 april 2012.
Syftet är att internationellt diskutera hållbara lösningar inom teknik, produktion och livsstil.
Företag skall ställa om produktionen till hållbarhet.
Idag vet vi att det ekologiska fotavtrycket för en genomsnittlig människa är för stort. Vi måste hitta en hållbar balans där alla kan få ett drägligt liv utan att äventyra framtida generationers behov.
Vi har från en av våra gästbloggare fått en pressrelease från konferensen daterad 1/4 2012.
I Stockholm hölls mellan den 23 och 25 april en Internationell konferens (Sthlm +40) om hållbar livsstil och innovativa lösningar, närvarande var bl.a. Kinas premiärminister Wen Jiabao.
Ett huvudtema "Hållbar balans" i vilket Katarina Berggren representerade Botkyrka kommun, lovade och beskrev i sitt anförande att kommunen, som är känd för sin gröna profilering (hela kommunhuset är grönmålat), nu har omprövat sin tidigare målsättning att helt blockera den gröna Bornsjökilen genom en inhägnad kortsiktig exploatering för ett stort nöjesfält, en omfattande camping och konsertscen tillika med ett nytt villaområde i Skårdal. Målsättningen har varit att utnyttja högvärdig jordbruksmark runt hela sjön Aspen.
Kommunen har nu kommit till insikt att denna planering ej är hållbar och kan komma att äventyra kommande generationers behov av drägligt liv och att det "ekologiska fotavtrycket blir för stort".
Med omedelbar verkan har man nu bestämt att inrikta planeringen mot ett hållbart ekologiskt system, som skall göra Botkyrka till en ledande miljökommun i Sverige.
Berggren uttrycker att "detta är mycket spännande" och bl.a. kommer man att driva ett projekt i Botkyrkaparken med ekologisk återkoppling, områdets erkänt goda dricksvatten kommer att tas till vara, ett nytt småskaligt kretsloppssystem för avlopp och sophantering planeras. Nybyggnation kommer att styras mot hållbar balans med nytänkande på energiförsörjning. Botkyrkaparken kommer, helt i linje med vad ett enigt kommunfullmäktige beslutade redan 2011, att vara en förstärkning av Bornsjökilen.
Gästbloggaren avslutar med en fråga:
Är Du och Din familj intresserad av ett grönt och hållbart samhälle, i så fall bosätt Er i Botkyrka.
"Botkyrka långt ifrån lagom" kan komma att gå till historien.
Strövtåg i vårens Hågelby – Skrefsta. En Ekotjänst * 2012-04-12
Också en länk av ekotjänster, BRS´skolhästar Foto: C-H Ramsay
Stilla flyter Elvestaån. Djurlivet i ån har ännu inte riktigt vaknat från vintervilan Vi stannar upp och undrar, vad finns det för olika former av liv i och kring Elvestaån, som flyter från sjön Aspen genom Hågelby, delvis kulverterad, under Hågelbyleden via Elvesta ut i Tullingesjön.?
Ett 25-tal tofsvipor rastar på åkern vid Skrefsta, födosöker, lyfter plötsligt och flyger tysta mot sydost.
Kvar är lärkorna, som med höga drillar flyger över bördig åkermark vid Hågelby.
Sjön Aspen, äntligen isfri, glittrar i tidig vårsol. Flockar med knipor och vigg vilar på vattenytan eller födosöker.
Är det inte fiskgjusen, som sveper över Ekholmens ekskog?
Ett svanpar skymtar i vassen på andra sidan, jo det är faktiskt 2 sångsvanar!
Vi går över fältet mot den täta ridån av alar vid Aspens strand nedanför Skrefsta stallar. Många alar är så gamla att det bildats fina socklar. Biotopen här är sumpskogsliknande och en perfekt miljö för olika grodarter. Det är för tidigt, någon grodlek hörs ännu inte.
Åkrarna i kulturlandskapet skiftar svagt gröna, sådden vågar sig upp trots kyla och aprilsnö. Ett par kanadagäss tar för sig av den fräscha grödan.
Sälg och vide blommar snart, en viktig första föda för bin, humlor och annat smått.
En tidig vårpromenad i livgivande sol i det öppna landskapet med renaste luft mättad av fåglars sång, bofink, nötväcka, talgoxe, gulsparv, lärka, fyllt av små naturupplevelser – en av Hågelby-Skrefstas ekotjänster.
Vad är denna ekotjänst värd? Vad kostar det att förstöra den? Vad kostar det att "... radikalt förändra landskapbilden i takt med framväxandet av familjeparken …". (Citat från samrådshandling okt. 2010, sid 38.)
Ännu ett citat: "Bornsjökilens ekologiska funktion för växt och djurlivet värnas."
Vet vi, vet någon vilka olika livsformer som kommer att utraderas när grävskoporna börjar härja i landskapet för att omvandla det till en nöjespark?
Vet vi om det finns rödlistade arter i Elvestaån? Finns en djupinventering gjord?
Vet vi vad som döljer sig i de fuktiga albestånden nere vid Aspens strand?
Vilka ekotjänster går förlorade för all framtid?
Var finns den kunskapen hos beslutsfattarna?
Det är rena lögnen att skriva att Bornsjökilen skall värnas. Den del av kilen som ligger mellan Hågelby och Skrefsta kommer inte att värnas överhuvudtaget och de ekotjänster som karaktäriserar kulturlandskapet raderas självklart ut för all framtid. Så illa är det.
Är det någon i den gröna kommunalborgen som överhuvudtaget räknat på vad Hågelby – Skrefstas förlust av naturmarker och dess tjänster kommer att kosta?
Förlusten av biologisk mångfald i världen kostar 2000 – 5000 miljarder dollar per år. (The Economic Ecosystems and Biodiversity in a report "Responding to the value of nature", FN´s miljöprogram.)
Vet kommunpolitiker och tjänstemän vad en ekotjänst är?
Ekotjänster i Botkyrkas Hågelby * 2012-04-05
Sångsvanar Foto: PE. Svahn
Denna blogg syftar till att sätta fokus på den planerade nöjesparken i Hågelby. Kommunens detaljplaner del 1 och senare visar hur hela kulturområdet kommer att helt upptas av bebyggelse och verksamheter, som slår ut den biologiska mångfalden och de ekotjänster som mångfalden bjuder på i det gamla landskapet.
Ekosystemtjänster från naturens kapital kan vara av olika slag. Dvs:
* Icke hållbara, ej förnyelsebara och dess motsats
* Hållbara och förnyelsebara.
De icke hållbara exemplifieras av rovfiske, gruvbrytning och uppumpning av råolja. Råoljan som, efter raffinering, i slutändan kommer att förbrännas och öka växthuseffekten med ökad CO2 i atmosfären, vilket leder till klimatförändringar (stormar, skyfall, jorderosion, mark- och havsförsurning, ökenspridning, temperaturökning, utsläckning av grödor, insekter och högre djurarter, m.m.).
De goda tjänsterna från naturen, alltså ekotjänsterna är de nyttigheter som ekosystemen tillhandahåller helt gratis och dessutom förnyelsebart och hållbart, men bara om människan värnar om dem.
Det är rent vatten i form av regn, vattenkraft, rent grundvatten, vindkraft, solvärme, grödors tillväxt i skog, åker och äng, ekoturism på naturens egna villkor. Vidare förser ex.vis humlor, bin, insekter, svampar, alger och mikroorganismer oss med helt nödvändiga tjänster, som håller hela det biologiska livet flytande. Det samspel som naturen bjuder är en mycket komplex väv av liv, fortplantning, överlevnad och död.
Varje liten påverkan, som ändrar förutsättningen för detta samspel, kan få hela systemet att floppa ur. En kedja är ej starkare än sin svagaste länk!
Dessvärre är det sätt som nationer och myndigheter beräknar välfärd, dvs BNP (bruttonationalprodukt), helt felaktigt och missvisande. Förgörelse av naturtillgångar på ett ohållbart sätt, dvs rovfiske, skogsskövling, inskränkning av den biologiska mångfalden, en allt mer ökad jakt efter råolja och nedsmutsning av luft och vatten, räknas som plusvärden i BNP.
Det ändliga naturkapitalets förstörelse kan icke få räknas som en nationalinkomst.
Så har vi det globala problemet med befolkningsökningen. Jordens befolkning ökar med c:a 1,2 % per år, vilket innebär c:a 82 miljoner nya människoindivider per år.
Alla dessa skall matas, många lever på svältgränsen, andra svälter ihjäl!
Jordens begränsade, viktiga odlingsbara mark är fortlöpande utsatt för reduktioner beroende av saltanrikning, ökenspridning, översvämningar, erosioner, palmoljeodlingar och giftanrikning.
I det hållbara, förnyelsebara miljösamhälle, som Botkyrka kommun gärna vill framstå som, duger det inte att med öppna ögon planera för ytterligare en skövling av jordbruksmarken i Hågelby, för att där tillskapa en naturvidrig nöjespark.
Tror Botkyrkapolitikerna att de fakturor, som naturen ännu så länge osynligt skickar oss, ej behöver betalas?
Svahn´s Fotoblogg
