Mälardalens kultur och Riksintressen *2012-02-27
Skokloster Gripsholms Slott
Sveriges i särklass viktigaste område, såväl historiskt, kulturellt och ekonomiskt, är utan tvekan Mälardalen mellan Uppland och Södermanland. Klimatet och jordarna är extremt lämpade för odling.
Södermanland är Sveriges mest godstäta landskap, och mer än i någon annan del av landet har slotten och gårdarna nära samband med dess natur. Det sörmländska landskapet, ekarna, björkarna, vattnen och de öppna fälten, förknippas med de stora gårdarna, deras alléer och ekonomibyggnader. Nästan alla av de fyrtiotre slotten, små eller stora, ligger vid vatten.
Skokloster vid Sigtuna, ett barockslott från 1600-talet, Gripsholms slott från 1300-talet var Gustav Vasas och hans söners tillflykt under 1500 och senare. Gustav III intresserade sig speciellt för slottet, särskilt den av honom ritade slottsteatern.
Det är uppmärksammat att just Botkyrka kommun, i Södermanlands hjärta, äger en mycket stor del av kulturlandskapet. Botkyrka kyrka är den äldsta från 1100-talet bevarade byggnaden. Kyrkan och dess vackra stenblocksfasad utgör en markant port in mot kommunen och Storstockholm. Dessvärre har en ljudvall byggts mellan kyrkan och motorvägen. Denna begränsar siktvyn och förstör närheten till kyrkobygden. Vidare har vi Alby gård, från 1600-talet och Lindhovs gård från 1700-talet.
Hågelby Herrgård Skrefsta Herrgård
Skrefsta gård med ett stort antal arkeologiska lämningar från järnåldern tillika med två fynd av guld, en svärdsknapp och ett spänne. Här går också den gamla landsvägen till Botkyrka kyrka, Kyrkvägen, ännu väl bevarad och använd för Botkyrkabornas friluftsliv.
Hågelby gård uppfördes av L-M Eriksson i början av 1900-talet. Gården med kringbyggnader är byggnadstekniskt unik och utgör ett Riksintresse för byggande i betong. Jordbruket är högt klassat och utgör en viktig del i kommunens försörjning och ekotjänster.
Elvesta gård i karolinsk stil från början av 1700-talet är idag privatägd och nyttjas för hästsport med stallar.
Tumba bruk med anor från 1700 och med minnen från sedeltryckeri från 1970, vilket numer är nedlagt.
Hamra gård nu ett mönsterjordbruk.
Slagsta är känt från 1300-talet, Slagsta gård från mitten av 1800.
Fittja gård tillhörde ett av de största gästgiverierna i landet 1600 – 1850-talet. Gården används i dag till kommunens administration. Beklagligtsvis har spårbarheten till gårdens storhetstid förvanskats.
Stationshuset i Tumba, ursprungligen från 1860, klassades av Länsantikvarien som kulturhistoriskt värdefull och därför bevaransvärd. Tyvärr har byggnaden rivits i kommunens märkliga och okunniga ambition att nybygga.
Speciellt norra Botkyrka hade extremt många lämningar från brons- och järnåldern samt från medeltid och fram till modern tid. Vid samhällsutvecklingen av Hallunda, Slagsta och Alby har stora delar av dessa lämningar förintats eller byggts för med miljonprogrammets huskomplex. De stora och samhällsnära grönområden, som är så viktiga för medborgarnas fritid, har således byggts bort tillsammans med kulturlämningarna!
Men idag försöker arkeologerna förmå beslutsfattarna att förstå att de orörda lämningarna vid Hågelby-Skrefsta skall bevaras. Naturskyddsföreningen verkar för att bevara den sista bebyggelsnära naturmarken och rädda den biologiska mångfaldens livsrum i ett för nutid och framtid hållbart landskap i Bornsjökilen.
Den kulturlösa makteliten i Tumba kommunalhus, vilken styr och ställer med medborgarnas gemensamma egendom, arbetar intensivt för att genomföra en markernas förvandling i Hågelby-Skrefsta till en tivoliliknande nöjespark med betydande inslag av camping.
Om den politiska makten skulle blicka i den historiska backspegeln, skulle de få en självklar insikt och tillbakavisa Familjen Lindgrens taktlösa krav att få äga/disponera/förstöra kulturlandskapet i Hågelby-Skrefsta.
Bornsjökilens värden * 2012-02-21
Mångfalden i Botkyrka blev en groda -Vakna!
Nationellt intresse – riksintresseområde för kulturmiljövården
Programområdet för Hågelby familjepark ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården (AB:K 16 Bornsjön) enlig 3 kapitlet i miljöbalken.
Motiveringen till riksintresset är:
"Herrgårdslandskapet utmed Mälaren, Bornsjön och Aspen som präglas av ett sedan bronsåldern utvecklat jordbruk, kommunikationerna på vatten och på land, den tidiga medeltidens sockenindelning och de stora herrgårdsanläggningarna."
Enligt 3 kap 6 § i miljöbalken ska mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt, som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturmiljövärden så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Vidare står att behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter särskilt ska beaktas.
Regional utvecklingsplan för Stockholms län
En av de sex strategierna i remisshandlingen för RUFS är Säkra värden för framtida behov. Det tillhörande planeringsmålet för strategin är att "Värdefulla natur- och kulturmiljöer värnas och vidareutvecklas". Ett av åtagandena som formulerats i planförslaget för natur-, kultur- och rekreationsvärden är att "Säkra och utveckla värdena i mark- och vattenlandskapet". Det finns sålunda ett regionalt intresse att bevara och utveckla vårt kulturarv.
-Utvecklas ett riksintresse/kulturarv genom att bygga en nöjespark?
Regionala intressen - Bornsjökilen, spridningssamband, nyckelbiotoper och biotopskyddsområden
Bornsjökilen och spridningssambandDen smala gröna länken mellan Tumba och Alby in mot Huddinge och Stockholm riskerar den regionala grönkilen, Bornsjökilen riskerar att brytas vid exploatering enligt alternativförslagen och det finns stor risk att viktiga samband i grönstrukturen försvinner. Programområdet utgörs av ett regionalt viktigt område för biologisk mångfald. Området riskerar att delas upp och därmed försvåras ytterligare spridningen och livsvillkoren för både vilt, fågelliv och andra organismer
Programområdets funktion som spridningskorridor är en viktig pusselbit i Bornsjökilen. Det finns risk att spridningsvägarna kommer att minska i omfattning på grund av dessa utbyggnadsförslag. Därmed riskerar det möjliga spridningssambanden i den regionala grönstrukturen, Bornsjökilen i sin helhet påverkas. Det finns därmed risk för negativ påverkan av ett regionalt värde.
Källa: Översiktlig miljökonsekvensbeskrivning för program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov Botkyrka kommun, tidig samrådshandling november 2009, WSP.
Avsnitten ovan är ordagrannt citerade. -så även språkfelen.
Under rubrik: Beskrivning av dokument citerar vi
"Läsarna uppmanas starkt att också läsa de fördjupade delarna" i MKB:n.
Studerar man de efterföljande programmen för detaljplanen måste man dra den slutsatsen att beslutsfattarna i kommunen överhuvudtaget inte läst på sin läxa innan de förödande besluten togs om att placera en nöjespark i riksintressant miljö helt stick i stäv med miljökonsekvensbeskrivningen.
I utlåtande antagandehandling 29/4 2011 säger kommunen citat "I programmet visas att det är möjligt att utveckla parken så att såväl riksintresset som Familjeparkens behov går att tillgodose".
-Nej, det är inte möjligt att tillgodose Bornsjökilens Riksintresse genom att bygga en nöjespark i området!
-En så miljömedveten kommun, som Botkyrka anser sig vara, borde se det orimliga i att helt bygga för del av Bornsjökilen. Och det med 330 campingstugor, ca 250 tält och husvagnsplatser, stora servicebyggnader, äventyrsbad, sagopark, minigolf, konsertscen, stora aktivitetshus, stadsgata med hotell och handel, nya vägar etc och kalla det att öppna upp och tillgängliggöra området!
-Skandalöst och högst oansvarigt! -Och mycket sorgligt!
Miljökonsekvenser för Bornsjökilen med en nöjespark i Hågelby – Skrefsta * 2012-02-16
Klämtar inte klockan tillräckligt högt i Hågelby?
På begäran från läsare skriver vi ned några ordagranna utdrag från MKB (miljökonsekvensbeskrivning) detaljplan för del av Hågelby Familjepark nr 1150771000 7/12 2010 i en rapport från Botkyrka kommun.
Läs och begrunda!
Jordbruks- och kulturlandskapet
Detaljplaneförslagets bebyggelseförslag med camping, stugområden, stadsgatans bebyggelse, konferensanläggning, receptions- och servicebyggnader, parkeringsytan samt trädplanteringar, kommer att medföra en stor påverkan på landskapsbilden när den ersätter den idag helt öppna, odlade marken.
När den planerade trädvegetationen växt upp kommer den, tillsammans med bebyggelsen att förändra landskapsbilden och det idag obrutna visuella sambandet mellan Hågelby och Skräfsta gårdar. Dalgångens öppna landskap mellan Tullingesjön och Aspen försvagas och det i dag sammanhängande jordbruks-/kulturlanskapet försvinner i stora delar.
För att mildra denna effekt redovisar detaljplanen markområden som inte får bebyggas med permanent bebyggelse. Endast tillfällig husvagnsuppställning får förekomma. Dessa markområden fungerar som två siktlinjer. Den ena följer den gamla Kyrkvägen i nordsydlig riktning med utblickar över Aspen. Den andra går i ostvästlig riktning så att en del av den öppna landskapsbilden mellan Skräfsta, Skräfsta bytomt och Kyrkkulla till viss del kan behållas. Kyrkkullen utgör ett värdefullt element i landskapsbilden.
Hushållning med naturresurser
En utbyggnad enligt planförslaget bedöms vara mindre förenligt med en långsiktigt god hushållning med naturresurserna i och med att ianspråktagande av sammanhängande grönområden och odlad mark ökar. Odlingslandskapet utgör i sig ett värde som resurs (brukningsvärd jordbruksmark är ur nationell synvinkel en viktig resurs i enlighet med bestämmelserna som 3 kap. 4 paragraf miljöbalken) men är också av värde för såväl bevarande av kulturmiljö, biologisk mångfald som rekreation.
Att utbyggnad sker i ett område som idag är relativt oexploaterat innebär generellt att andelen naturmark minskar och att området löper större risk att i framtiden efterföljas av verksamheter och anläggningar som etablerar sig i anslutning till området. Ur hushållningssynpunkt är planförslagets nyttjande av befintliga vägstrukturer positiv då utbyggnad av nya vägar ianspråktar en stor andel mark med en struktur som oftast kvarstår under mycket långt tidsperspektiv.
Planförslagets utbyggnad bedöms genom att en stor del av marken som exploateras utgörs av naturmark, betes- och åkermark (inom den regionalt intressanta grönstrukturen) inte vara förenligt med en god hushållning av våra naturresurser.
Slut citat
Den gröna Bornsjökilen i Botkyrka blev en Nöjespark
Vad är en Grön Kil?
Det är ett grönt oexploaterat grönstråk från Stockhoms ytterområden in mot staden, som fungerar som spridningsvägar för djur och växter (biologisk mångfald), samt verkar som en grön lunga för friluftsliv i vår alltmer urbaniserade värld –en ekotjänst.
Järvakilen, Rösjökilen, Angarnkilen, Görnvälnkilen, Ekerökilen, Bornsjökilen, Hanvedskilen, Tyrestakilen, Bogesundskilen, Nacka – Värmdökilen, är extremt viktiga naturliga naturområden för djur och människor.
Emellertid något verkligt skydd har inte de flesta grönkilar ännu. Kommuner ser här en lysande chans att använda sitt planmonopol. De börjar ta för sig av kilarna för att öka sin tillväxt, utan tanke på framtidens behov av samhällsnära grönområden och den viktiga biologiska mångfalden.
Kommuner ägnar sig friskt åt "Land-Grabbing" och en inbördes tävling att sätta sig på kartan med märkliga projekt, en tävling som ofta resulterar i de små stegens tyranni mot våra Grönkilar.
Fragmentisering och uppsplittring är idag ett av de största hoten mot kilarnas värden och funktion.
Bornsjökilen, Botkyrkas gröna ansikte, bara några stenkast från betonghusen, hur skyddar kommunen den?
Jo, så här!
Den del av Bornsjökilen, som är Hågelby – Skrefsta kommer att totaltbyggas igen redan vid den första etappen av explorateringen till en nöjespark.
Kartan talar sitt tydliga och sanna språk!
Kommunens påstående att "tillgänglighet och trygghet kommer att öka för allmänheten efter planens genomförande" klingar falskt och konstruerat. Vem vill promenera bland tält, husvagnar och inhägnade aktiviteter?
Vem vill byta ut fria siktvyer över öppet rofyllt jordbrukslandskap mot en stökig bullrande nöjespark?
Jo, politiker och tjänstemän i Botkyrka kommun vill det!
De olika detaljplanerna är fulla av påståenden, vackert inlindade i förskönande ord men inte mer sanna för det!
Vi vill citera Mårten Wallberg, ordf. i Naturskyddsföreningen i Sthlm län, som på ett samrådsmöte med politiker (S, V, Mp) ang. nöjesparken i Hågelby sade följande:
"Klipper ni Bornsjökilen och förstör den, blir ni historiska! Enligt nya sätt att värdera och tänka med begrepp ekosystemtjänster blir summan ni förlorar vid explorateringen av Bornsjökilen gigantisk. Det är mer hedervärt att bli historisk genom att avstå från etableringen av nöjesparken".
Studera kartan och förfäras! Vad blev det av Bornsjökilen? Notera här att kartan bara visar 1:a delen av explorateringen, det kommer mer, mycket mer, som även det byggs i Bornsjökilen.
Det enda kloka (för den miljökommun som Botkyrka vill framstå att vara) är självklart att ge Bornsjökilen ett långtgående naturskydd för nutid och för framtiden. En nöjespark har inget berättigande i den unika naturliga naturen i Hågelby – Skrefsta.
P.S. Vi ser att filmen "Home" visas gratis onsdagen den 15/2 kl 14.00 – 15.30 på Tumbascenen. En fantastiskt vacker film men också tankeväckande hur naturen skövlas globalt. Vi rekommenderar den varmt.
Missade Ni den filmen är den tillgänglig via http://www.youtube.com/watch?v=jqxENMKaeCU
Struntar Botkyrka kommun i Miljöbalken? * 2012-02-04
Hellre jordbruk och mat än tält, husvagnar och asfalt Foto: G Nuse
Vad säger Miljöbalkens 3 kap. om grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden?
§ 1 Mark- och vattenområde skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.
Bloggkommentar: Det är inte så svårt att se att området Hågelby- Skrefsta är mer än lagom mest lämpad för det, som nu finns, nämligen jordbruk, djurhållning och friluftsaktiviteter.
Tyvärr, fam. Lindgrens vision om en gigantisk nöjespark är allena rådande och kommunens förstörelsemaskin klampar vidare.
Helt klart har Botkyrka kommun inte tagit hänsyn till ovanstående paragraf!
§ 2 Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i naturen skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdets karaktär
Bloggkommentar: Det lyser tydligt fram att Botkyrka kommun väljer att inte skydda kulturlandskapet i Hågelby-Skrefsta mot de förödande åtgärder som bygget av en nöjespark medför. Helt klart kommer områdets karaktär att påtagligt förändras Det säger sig själv att en nöjespark inte kan byggas utan att hela kulturlandskapet försvinner.
§ 4 Jord-och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om de behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Bloggkommentar: Det väsentliga samhällsintresset, menar kommunen, är att bygga en nöjespark på jordbruks - och kulturmarken. Det tyck vara väsentligare än att bevara de unika kulturmarkerna till kommande generationer, som med all säkerhet kommer att behöva de samhällsnära och öppna markerna för fri rekreation och ro. Några försök från kommunens sida att beakta denna paragraf genom att försöka finna annan mark för nöjesparken som inte är lika bevaransvärd och viktig för botkyrkaborna har inte noterats någonstans.
Det är lätt att se att Botkyrka kommuns politiker bortsett från dessa paragrafer i miljöbalken under hela projekteringstiden. Om tillräcklig hänsyn tagits hade aldrig nöjesparksprojektet kommit så här långt.
Man "går över lik" för att få nöjesparken etablerad i sin kommun oavsett följderna.
