Hågelby

 

Laglöshet utplånar Tumba skog i Botkyrka

 

Detaljplanen Tumba skog 553:2014 syftar till en exploatering med massiva huskroppar samt en 17 meter bred bilväg i skogen.
Alla överklaganden tog detaljplanen ända upp till Svea Hovrätt med prövningsrätt. Men tyvärr, överdomstolen avslog alla överklaganden (Dom mål.nr P3722-19, 2010-10-28).

Nedan följer en redovisning av några märkligheter i domslutet.
Vår skrivelse är väl värd att läsa om än lite lång och faktiskt inte handlar om Hågelby.

/Gunilla Nuse och C-H Ramsay

 

Beträffande domslutet i Svea Hovrätt om Tumba Skog

Allas vårt hopp att överdomstolen skulle ta hänsyn till alla de fel som följt planprocessen om Tumba Skog och som vi noga och sakligt fört fram, försvann i och med domen.
Överdomstolen valde att gå samma väg som tidigare instanser dvs att avvisa överklaganden att exploatera Tumba Skog i Botkyrka kommun. Vikten att bygga bostäder är således viktigare än att göra rätt och följa lagar och förordningar i planprocessen.
Inga av de fel /misstag som begåtts i planprocessen och som de klaganden framfört är åtgärdade. Det ger en tydlig signal till kommande planprocesser i kommuner landet runt att det inte är nödvändigt för kommuner att följa lagar och göra rätt i samråd, granskningsskeden och utredningar.

Vi vill kasta ljus över hur det faktisk går till.

Om Kallkällan
Det handlar om felet som begicks när Länsmuseet på Botkyrka kommuns uppdrag gjorde en utredning om fornminnen i Tumba Skog. Kallkällan i skogen fick inget skydd eftersom källan i museets dokument förväxlades med en för länge sedan förstörd kallkälla närmare bilvägen/järnvägen.
Detta utredningsfel är inte rättat trots tydliga dokumenterade bevis, som framförts till olika myndigheter. Redan här i planeringsstadiet uppstod fel. Detaljplanen godkändes senare på felaktigt dokument utan vidare åtgärd.

Om Naturvärdesinventeringen (NVI)
Botkyrka kommun och Ekologigruppen har under hela processen hävdat att de följt standarden SIS Standard (SS 199000:2014) vid Naturinventeringen. Domstolen uttrycker att ”den utförda inventeringen är godtagbar även om vissa brister kan sägas föreligga”.

Syftet med NVI enligt Swedish Standards Institute är att göra träffsäkra inventeringar som identifierar, avgränsar och dokumenterar geografiska områden av positiv betydelse för biologisk mångfald.
Resultatet av en NVI är en avgörande förutsättning för att kunna göra en bedömning av känslighet och konsekvenser.

En välrenommerad svampexpert, Mattias Andersson, har gjort fynd av och dokumenterat och koordinatsatt svamparten Persiljespindling i Tumba Skog. Svampen används av Skogsstyrelsen som signalart, dvs svampen växer i skogar med höga naturvärden.
Ekologigruppens naturvärdesinventering har totalt missat den svampen i sin inventering. Den del av skogen där fyndet gjordes klassas av Ekologigruppen med en 4:a, dvs lägsta naturklassen. Trots denna fatala ”miss” som framförts i fler överklaganden godkänns Naturinventeringen som fullgod av domstolen.
Noteras kan att just i denna del av skogen med konstaterade höga naturvärden är marken mest plan och således lättbyggd. Här kommer exploateringen att ske.

Det handlar även om Botkyrka kommuns och domstolens ifrågasättande av de 34 inrapporterade fågelarterna som registrerats till Artdatabanken efter genomförda observationer. Enligt Ekologigruppens naturinventering finns bara en fågelart i Tumba Skog, nämligen kungsfågeln. I själva verket är skogen mycket fågelrik, bland annat är 6 noterade fågelarter i Tumba Skog extra skyddsvärda enligt Artdatabankens register.

I domen kan vi läsa att: citat ”tillsammans med det faktum att Artportalens (artdatabanken) tillförlitlighet kan ifrågasättas, gör att observationerna måste betraktas med försiktighet”.

Det är högst märkligt att en kommun kan uttrycka sig så lättvindigt och att domstolen accepterar uttalandet som sant. Det vittnar om omdömeslöshet och okunskap rörande en organisation (artdatabanken), som finns till för att bevaka och tillvarata den viktiga biologiska mångfalden i vårt land.

Att notera
I domen kritiseras Artdatabanken som icke tillförlitlig. Kommunen refererar dock just till SIS (Swedish Standard Institute) naturvärdesinventering vilken i sin tur använder just Artdatabanken som källa (!). 

Remiss, närliggande kommuner
Botkyrka kommun har underlåtit att tillfråga närliggande kommuner om remissutlåtande enl. både PBL lagen och Miljöbalkens 6-e kap. där lagen säger att närliggande kommuner skall tillfrågas. Förvånande nog går domstolen på kommunens linje att detaljplanen i Tumba skog inte påverkar närliggande kommuner på ett sådant sätt att kommunerna skall anses vara samarbetsparter i ärendet.

De närliggande kommunerna Salem och Södertälje har således inte givits tillfälle att yttra sig vad gäller den ökande trafiken på grund av ökad bebyggelse, samt en möjlig påverkan på Salems del i Uttrans grundvatten­magasin, som ligger nära exploateringsområdet i Botkyrka, samt det faktum att Tumbaåns mycket begränsade kapacitet också avvattnar delar av Södertälje och Salem kommuner med sjöarna Glasbergasjön, Dånviken, Flaten, Segersjön, Uttran och Kvarnsjön.

Urkundsförfalskning (14 kap 1:a § i brottsbalken)
Sist men inte minst vill vi understryka att Botkyrka kommun med tydlighet har ändrat i Naturskyddsföreningens (NSF) samrådsyttrande daterat den 28 nov. 2017.

I Botkyrka kommuns efterföljande granskningutlåtande (daterad 2017-12-22 ref. Gio Ola) är ordalydelsen i NSF:s dokument förvanskad så att NSF framstår som positiv till kommunens detaljplan. Vilket är obestridligt falskt.
Citerar NSF´s yttrande innan kommunens förvanskning och borttagning av ord: ”Vi kan därför inte dela Ekologigruppens bedömning att naturvärdesinventeringen ger en god grund för ett fortsatt planarbete”.

Detta förfaringssätt att ändra i remissinstansers dokument finner vi högst allvarligt. Med tydlig dokumentation har vi framfört förvanskning av urkund till både kommun och domstol.
Klagomålet har i strid mot lagen lämnats utan åtgärd eller kommentarer.

Slutligen konstaterar vi att den grundläggande orsaken till att detaljplanen för Tumba Skog fick så många att reagera och överklaga var den ofullständiga och katastrofalt dåliga Naturvärdesinventeringen.
Syftet med Swedish Standards Institutes (SIS) Naturvärdesinventering som Botkyrka kommun/Ekologigruppen säger sig ha följt har totalt förbisetts eller inte förståtts av utredarna.

Bristerna i Tumba Skogs Naturvärdesinventering framstår klart när man läser några rader skrivna av Botkyrka kommun och som är tagna ur domslutet. Citat: ”Naturvärdesinventeringens syfte har inte varit att kartlägga alla arter som finns i området”.
Svea Hovrätt anser i sin dom att detta förfaringssätt är godtagbart för att bedöma konsekvenser för miljön i Tumba Skog. (!)

Ordagrant referat från SIS, Svensk Standard SS 199000:2014
0.1 Bakgrund

Förlusten av livsmiljöer och arter räknas som ett av vår tids största problem. Därför har Sverige undertecknat och ratificerat Konventionen om biologisk mångfald [^1,2]. I konventionen definieras biologisk mångfald som variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem samt de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Konventionen har införlivats i det svenska miljöarbetet bland annat genom de nationella miljökvalitetsmålen som anger att Den nuvarande biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Ramarna anges i miljöbalken [³], miljökvalitetsmålen [⁴], samt i regeringens naturvårdsskrivelse från 2002 [⁵]. I miljöbalken (1998:808) 1 kap. 1§ anges bland annat att miljöbalken ska tillämpas så att värdefulla naturmiljöer skyddas och vårdas samt att den biologiska mångfalden bevaras.

Ett av de största hoten mot biologisk mångfald är att artrika, naturliga eller äldre kulturskapade naturmiljöer tas i anspråk eller skadas på annat sätt. Samtidigt ställer vårt samhälle krav på utveckling. För att ta hänsyn till biologisk mångfald krävs aktuell kunskap i berörda områden. Därför är naturvärdesinventering (NVI) nödvändig som grund för att bygga och utveckla ett hållbart samhälle med bibehållen eller förstärkt biologisk mångfald.
Slut på referat

 

Det är mycket anmärkningsvärt att konstatera en ovilja från Botkyrka kommun att följa gällande lagar och regler. En mycket rättsosäker dom kommer nu och för all framtid att utplåna den större delen av en unik samhällsnära naturskog med alla dess viktiga ekotjänster och biologiska mångfald.

 

/G Nuse och C-H Ramsay