Hågelby

                     Jordbrukskultur vid Kyrkkulla -ett riksintresse

Ett sammandrag av Emma Engströms kandidatuppsats om Hågelby

Planområdet är beläget inom ett mycket fornlämningsrikt område. Hågelby - Skrävsta har kontinuerligt varit bebott ända sedan bronsåldern, det vill säga i mer än 3000 år. Detta har lämnat spår i markerna framför allt genom en stor mängd gravar från olika tidsepoker. Inom plangränsen ligger sex registrerade fornlämningar. Två av dessa är kända sedan tidigare. Det ena är gravfältet från yngre järnåldern på åkerholmen Kyrkkulla. Det andra är Skrävsta gårds gamla bytomt. (Botkyrka kommun 2011c:11f). Även privatpersoner, som yttrat sig om fornlämningar, benämner dem som "historiska" (Yttrande 1) och "forntida" (Yttrande 2). En privatperson menar att området kring Hågelby är "… mycket rikt på fornlämningar och måste bevaras…" (Yttrande 3). Vidare förs diskussioner om fornlämningarnas skyddszoner. Flertalet privatpersoner menar att kommunen inte tar tillräcklig hänsyn. En person skriver att "… skyddszonerna runt fornlämningarna kommer att minska." (Yttrande 4). Länsstyrelsen påtalar risken med att fornlämningar utsätts för slitage om detaljplanen för Hågelby verkställs.

Enligt Länsstyrelsen tar planen ej tillräcklig hänsyn till fornlämningarna utifrån vad kulturminneslagen förordnar.

Länsstyrelsen menar att "Det område som utgör naturmark runt Kyrkkulla behöver utökas. "(Länsstyrelsen 2011:2). Andra remissinstanser som uppmärksammar risken för slitage på fornlämningar är Naturskyddsföreningen och Stockholms läns museum.

De aktörer som yttrat sig om fornlämningar har en gemensam syn om fornlämningarnas historiska värden. Fornlämningar präglas av en lång bevarandetradition vilket kan befästa fornlämningarnas giltighet. Det råder däremot delade åsikter i vilken grad fornlämningarna kommer att skadas av det ökade antalet besökare i området som familjeparken väntas medföra.

Privatpersoner beskriver herrgårdslandskapet som en plats med gamla anor och som karakteriseras av öppenhet. Baserat på antal yttranden verkar herrgårdslandskapet ha en särskild betydelse för privatpersoner. En person anser att det "… skall vara öppet och tillgängligt med omedelbar spårbarhet till den ursprungliga herrgårdsmiljön." (Yttrande 7). En annan person beskriver det speciella med Hågelby som "… det storskaliga öppna landskapet…" (Privatperson 1, 2012-04-11) och en tredje person beskriver kulturmiljön i Hågelby som "Hur man än tittar, hur blicken än går, så lyser landskapet." (Privatperson 2, 2012-04-11).

Kulturmiljö som en känsla

Några privatpersoner beskriver kulturmiljö som något mer än den fysiska miljön. De menar att Hågelby innebär en upplevelse och en speciell känsla. En person yttrar "Här finns tystnad och ro, fågelsång, skimrande ljus och dagrar över insjö och öppna landskap, åkerholmar och skog." (Yttrande 9). Kulturmiljön i samklang med naturen bildar en plats som personen vill komma tillbaka till. En annan privatperson menar att det är en "… härlig upplevelse idag att besöka Hågelby gård och den vackra naturen runtom." (Yttrande 5). Känslan som platsen har lyfts fram av två personer. De anser "… det är viktigt att man bevarar känsla och miljö…"(Yttrande 10) och att "Det finns ett lugn där och en känsla av kontakt med en historia ända från vikingatiden." (Yttrande 11).

Kulturmiljö som en känsla skildras endast av privatpersoner. Denna beskrivning kan knytas till kulturarvsbegreppet och dess immateriella värden.

I framtiden är det möjligt att denna typ av beskrivningar i högre grad värderas som kulturmiljövärde, då konventionen om skydd för det immateriella kulturarvet implementeras av kommuner och kulturmiljövården.

Se vidare nästkommande blogg!