Kulturmiljö i planering del 4 * 2012-08-05
Den gamla Skrefsta bytomt -kulturminne
Ett sammandrag av Emma Engströms kandidatuppsats om Hågelby
Diskussion
Privatpersoner har sammantaget en bred syn på vad kulturmiljö innebär.
Herrgårdslandskap, som nämns i beskrivningen för riksintresset för kulturmiljövården, är den mest återkommande beskrivningen av kulturmiljö. Det är tydligt att riksintresset haft betydelse då aktörerna återkommande hänvisar till det i yttrandena. Den övervägande majoriteten av alla yttranden i planprocessen för Hågelby är negativt inställda till den planerade familjeparken.
Många av dessa menar att exploateringen innebär en stor negativ påverkan på kulturmiljön.
Några personer menar kort och gott att exploateringen medför oacceptabelt stora konsekvenser för kulturmiljön. En person yttrar "Emellan Tumba, Alby, Fittja och Norsborg är det som en oas, det är verkligen kultur man måste bevara." (Privatperson 1, 2012-04-11). En annan person tycker att när det finns så många tomma ytor i Botkyrka är det "… märkligt att man ska förstöra en kulturmiljö…" (Privatperson 4, 2012-04-12). Ett tiotal privatpersoner ser bevarandet utifrån perspektivet att om det en gång exploateras kan det aldrig återställas. Det är viktigt att Hågelby kommer att kunna upplevas av framtida generationer. En person sammanfattar synen som "… kulturvärdena gör sig bäst i en oexploaterad omgivning. Det är ett arv till våra barn som vi aldrig får tillbaka." (Yttrande 12). Andra lyfter fram Hågelbys historiska rötter och dess unika värden. En person beskriver det som att marken i Hågelby har ett "… ursprungligt kulturellt värde." (Yttrande 13). Naturskyddsföreningen (2011) menar att naturens tillgångar bör tillvaratas, för om de en gång försvinner kommer de aldrig tillbaka.
Ett tjugotal privatpersoner söker stöd för kulturmiljöns bevarande, genom att Hågelby omfattas av riksintresse samt att det är utsett till ett kommunalt bevarandeområde.
I plandokument åsyftar kommunen att bevara området medan de i handling visar att de är för en utveckling och förändring av kulturmiljön.
Familjen Lindgren ser de kulturhistoriska byggnaderna som en resurs och vill bygga familjeparken kring dem. De menar att området ger "… mycket goda förutsättningar att bygga upp en omtyckt och efterfrågad upplevelseverksamhet med fina utvecklingsmöjligheter." (Familjen Lindgren 2007:5).
Ett tydligt exempel på en aktör som agerar i flera roller är Botkyrka kommun. I planhandlingar menar kommunen att kulturmiljön i Hågelby ska bevaras och i handling visar de istället en positiv inställning till brukande.
Botkyrkas devis är "långt ifrån lagom".
Kommunens idéer om kulturmiljö har tolkningsföreträde. De kulturmiljövärden som beaktas är de som kommunen värderar högt. De övriga diskuteras inte av kommunen och lämnas därav åt sitt öde. I fallet Hågelby har riksintresset för kulturmiljövården inte något genomslag.
Se vidare våra kommentarer i nästkommande blogg!
