Hågelby

  
                     Skokloster                                               Gripsholms Slott
 
Sveriges i särklass viktigaste område, såväl historiskt, kulturellt och ekonomiskt, är utan tvekan Mälardalen mellan Uppland och Södermanland. Klimatet och jordarna är extremt lämpade för odling.
 
Södermanland är Sveriges mest godstäta landskap, och mer än i någon annan del av landet har slotten och gårdarna nära samband med dess natur. Det sörmländska landskapet, ekarna, björkarna, vattnen och de öppna fälten, förknippas med de stora gårdarna, deras alléer och ekonomibyggnader. Nästan alla av de fyrtiotre slotten, små eller stora, ligger vid vatten.
 
Skokloster vid Sigtuna, ett barockslott från 1600-talet, Gripsholms slott från 1300-talet var Gustav Vasas och hans söners tillflykt under 1500 och senare. Gustav III intresserade sig speciellt för slottet, särskilt den av honom ritade slottsteatern.
 
Det är uppmärksammat att just Botkyrka kommun, i Södermanlands hjärta, äger en mycket stor del av kulturlandskapet. Botkyrka kyrka är den äldsta från 1100-talet bevarade byggnaden. Kyrkan och dess vackra stenblocksfasad utgör en markant port in mot kommunen och Storstockholm. Dessvärre har en ljudvall byggts mellan kyrkan och motorvägen. Denna begränsar siktvyn och förstör närheten till kyrkobygden. Vidare har vi Alby gård, från 1600-talet och Lindhovs gård från 1700-talet.
 
 
                  Hågelby Herrgård                                           Skrefsta Herrgård
 
Skrefsta gård med ett stort antal arkeologiska lämningar från järnåldern tillika med två fynd av guld, en svärdsknapp och ett spänne. Här går också den gamla landsvägen till Botkyrka kyrka, Kyrkvägen, ännu väl bevarad och använd för Botkyrkabornas friluftsliv.
 
Hågelby gård uppfördes av L-M Eriksson i början av 1900-talet. Gården med kringbyggnader är byggnadstekniskt unik och utgör ett Riksintresse för byggande i betong. Jordbruket är högt klassat och utgör en viktig del i kommunens försörjning och ekotjänster.
 
Elvesta gård i karolinsk stil från början av 1700-talet är idag privatägd och nyttjas för hästsport med stallar.
Tumba bruk med anor från 1700 och med minnen från sedeltryckeri från 1970, vilket numer är nedlagt.
Hamra gård nu ett mönsterjordbruk.
Slagsta är känt från 1300-talet, Slagsta gård från mitten av 1800.
Fittja gård tillhörde ett av de största gästgiverierna i landet 1600 – 1850-talet. Gården används i dag till kommunens administration. Beklagligtsvis har spårbarheten till gårdens storhetstid förvanskats.
Stationshuset i Tumba, ursprungligen från 1860, klassades av Länsantikvarien som kulturhistoriskt värdefull och därför bevaransvärd. Tyvärr har byggnaden rivits i kommunens märkliga och okunniga ambition att nybygga.
 
Speciellt norra Botkyrka hade extremt många lämningar från brons- och järnåldern samt från medeltid och fram till modern tid. Vid samhällsutvecklingen av Hallunda, Slagsta och Alby har stora delar av dessa lämningar förintats eller byggts för med miljonprogrammets huskomplex. De stora och samhällsnära grönområden, som är så viktiga för medborgarnas fritid, har således byggts bort tillsammans med kulturlämningarna!
 
Men idag försöker arkeologerna förmå beslutsfattarna att förstå att de orörda lämningarna vid Hågelby-Skrefsta skall bevaras. Naturskyddsföreningen verkar för att bevara den sista bebyggelsnära naturmarken och rädda den biologiska mångfaldens livsrum i ett för nutid och framtid hållbart landskap i Bornsjökilen.
 
Den kulturlösa makteliten i Tumba kommunalhus, vilken styr och ställer med medborgarnas gemensamma egendom, arbetar intensivt för att genomföra en markernas förvandling i Hågelby-Skrefsta till en tivoliliknande nöjespark med betydande inslag av camping.
 
Om den politiska makten skulle blicka i den historiska backspegeln, skulle de få en självklar insikt och tillbakavisa Familjen Lindgrens taktlösa krav att få äga/disponera/förstöra kulturlandskapet i Hågelby-Skrefsta.