Kulturmiljö i planering del 1 * 2012-07-28
L.M Erikssons praktbyggnad i herrgårdslandskapet
Uppsats från Kulturgeografiska institutionen, Samhällsplaneringsprogrammet /Stockholms universitet.
Vi har träffat EMMA Engström i samband med hennes arbete med kanditatuppsatsen om Hågelby.
Nedan följer ett sammandrag av Emmas uppsats om Hågelby nöjespark, uppdelad på 4 bloggar. (Ursprunglig storlek 36 A4 sidor):
– Diskurser om kulturmiljö i Hågelby, Botkyrka kommun
Emma Engström
Handledare: Charlotte Hyltén-Cavallius
Syftet med uppsatsen är att studera hur kulturmiljöer hanteras och värderas i samband med planprocessen för Hågelby i Botkyrka kommun. Vidare ämnar studien undersöka vilka diskurser om kulturmiljö som kommer till uttryck i planprocessen, hur kulturmiljövärden beaktas samt vilken betydelse riksintresset för kulturmiljövården har i diskussionerna om Hågelby.
Kulturmiljö är ett vidsträckt begrepp som både kan omfatta hela miljöer och enskilda objekt. Med kulturmiljö menas en miljö som formats av mänsklig påverkan. Vad en kulturmiljö är och hur den uppfattas beror på betraktaren, det finns således många skilda åsikter och idéer om kulturmiljöer. Inom samhällsplanering måste frågor om kulturmiljö beaktas då platser exploateras och förändras.
I maj år 2011 godkände samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka kommun byggnation av en familjepark i området Hågelby. Med den nya anläggningen vill kommunen skapa ett attraktivt besöksmål för kommuninvånare och människor i Stockholmsregionen i stort. Planen för Hågelby är inte okontroversiell då befintliga värden och brukande av platsen påverkas. Hågelby ingår i en av Stockholms gröna kilar och är klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Hågelby omfattas av flertalet kulturhistoriskt värdefulla byggnader och är rikt på fornlämningar.
Den första intervjun hölls med tre tjänstemän, från samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka kommun, som arbetar med planprocessen för Hågelby. De två andra intervjuerna hölls med privatpersoner som engagerar sig i frågan om Hågelby.
I vardera av dessa intervjuer deltog två personer. Valet av privatpersoner avgjordes av deras kritiska och högljudda argumentation. De uppvisar ett särskilt engagemang i frågan.
Kulturarv och kulturmiljöer skyddas av flertalet lagar. Den centrala lagen för kulturmiljövård är kulturminneslagen. Dess portalparagraf säger att "Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret delas av alla." (SFS 1988:950 1 kap. 1 §). Kulturminneslagen omfattar skydd av fornlämningar, värdefulla byggnader, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och god ortnamnssed (SFS 1988:950). Vidare skyddas kulturmiljöer i miljöbalken, genom att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras vid bland annat exploatering av områden. I den ingår att effekter på kulturmiljön identifieras, beskrivs och bedöms. I miljöbalken skyddas områden som är klassade som riksintresse för kulturmiljövården samt natur- och kulturreservat (SFS 1998:808). Det ställs även krav på miljökonsekvensbeskrivning om planen förväntas medföra en betydande miljöpåverkan (SFS 2010:900).
Se vidare nästkommande blogg!
